Unik försvarsindustri ger Sverige fördelar – ”en teknikmotor för hela samhället”

Sveriges inträde i NATO förra året innebar ett steg framåt för alliansens försvarsförmåga – särskilt i luften. Aldrig förr har ett land med ett så avancerat flygvapen anslutit. Den närmast unika förmågan är på många sätt ett resultat av en långsiktig satsning på svensk försvarsindustri och effektiv samverkan mellan näringslivet, akademi och stat.
– Vår försvarsindustri är unik i ett globalt perspektiv. Den ger oss inte bara stora fördelar för vår försvarsförmåga, utan medför även betydande samhällsekonomiska spridningseffekter, säger Robert Hell, External Relations Manager på GKN Aerospace.

”Utan industri finns inget försvar, ingen avskräckning och ingen säkerhet”. Citatet från Natos tidigare generalsekreterare, Jens Stoltenberg, är en god beskrivning av den svenska försvarsförmågan. Utan den framstående svenska industrin hade det varit svårt, för att inte säga omöjligt, att utveckla och underhålla en så bred försvarsmakt. Det avancerade svenska flygvapnet sticker ut i synnerhet och är ett resultat av strategiska val som Sverige gjorde första halvan av förra århundradet för att bibehålla sin neutralitet. Både Saab och det som idag är GKN Aerospace bildades på 1930-talet med syftet att utrusta det svenska flygvapnet och har sedan dess utvecklat några av världens mest framstående stridsflygplan, nu senast JAS 39 Gripens E-version. 
– Sverige är det enda land som i modern tid kommit med i Nato med en så utvecklad och högt kvalificerad försvarsindustri, vilket ger oss säkerhetspolitiska fördelar som vi annars inte skulle ha. Vi får större möjligheter till påverkan än de flesta andra länder i vår storlek, säger Robert Hell och fortsätter:
– I händelse av krig finns det särskilt stora vinster med att vara självförsörjande och kunna anpassa förmågan utifrån förändrade operativa behov, men även i fredstid finns det ett antal positiva effekter med en så kvalificerad industri. Inte bara för vår militära förmåga, utan också för samhället som helhet. 

Svensk samarbetsförmåga – en konkurrensfördel
Professor Emeritus Gunnar Eliasson har i sin forskning på KTH kommit fram till att varje satsad krona på det svenska stridsflygplansprogrammet JAS 39 Gripen har återbetalat 2,6 kronor till samhället. Utöver skatteintäkterna och arbetstillfällena som har skapats handlar mycket om de spridningseffekter som projektet har medfört. Den nära samverkan mellan försvarsindustrin, staten och akademin har genom årtionden varit källa till teknikspridning, kompetensutveckling och innovation även bortom branschen. Ett exempel är doktoranderna och ingenjörsstudenterna på våra universitet som arbetar med att utforska nya tekniker och tillverkningsmetoder utifrån de utmaningar som GKN Aerospace definierar.
– Vi har kontinuerligt cirka 80 pågående doktorandprojekt. Projekten berör alla delar av vår verksamhet, från flygplansmotorer till rymdprogram. Många stannar och blir anställda hos oss efter att projekten avslutats, andra går vidare och tar med sig kunskaperna inom akademin, till nya arbetsplatser eller grundar nya företag. På så sätt sprids kompetens och erfarenheter både inom och utanför flygindustrin. Man kan säga att försvarsindustrin är en teknikmotor för hela samhället, säger Robert Hell och lägger till: 
– Den svenska förmågan att dela kompetens och samverka över organisationsgränserna lyfts ofta fram som en av våra konkurrensfördelar internationellt och den har onekligen bidragit till den exceptionella innovationstakten inom försvarsindustrin. Att ett så litet land som Sverige har kunnat ta fram ett stridsflygplan som JAS 39 Gripen är ett kvitto på kunskapsnivån vi har i landet. Det hade aldrig varit möjligt utan Saabs och GKN Aerospaces nära samarbete med FMV och den svenska Försvarsmakten. 

Synergier föder framgång
Gripenprojektet och tidigare stridsflygplanprojekt har starkt bidragit till att etablera GKN Aerospace som en av de främsta konstruerande tillverkarna inom flygindustrin och idag finns företagets produkter i mer än 90 procent av alla civila passagerarplan. Man är idag partner med samtliga av de stora flygmotortillverkare i västvärlden. Genom åren har GKN Aerospace även fått förtroendet att utveckla en allt större del av komponenterna till de europeiska rymdraketerna Ariane. Verksamhetsbredden har inte bara gjort företaget till Trollhättans största arbetsgivare och en viktig lokal samhällsaktör – med nära samarbeten med stadens skolor, näringslivsenhet och idrottsföreningar – utan också bidragit till att bibehålla teknikförsprånget inom de olika fokusområdena. 
– Allting hänger ihop. Rymdverksamheten driver mycket av teknikutvecklingen eftersom den kräver att våra delsystem fungerar i extrema tillämpningar som innebär stora utmaningar på material och tillverkningsmetoder. Våra militära motorer ger unik systemkompetens som stärker vår förmåga att utveckla komponenter till den civila flygbranschen och möta de ständigt ökande kraven på energieffektivitet, säger Robert Hell innan han avslutar:
– Tillsammans bidrar alla delar till att den industriella förmågan stärks i en positiv spiral som gör att vi kan bli en ännu mer attraktiv partner till den västerländska flygindustrin samtidigt som vi bidrar till att stärka det svenska försvaret och samhället i stort.